Äntligen!
Vi har en mysig ladugårdskatt. För några veckor sedan fick hon kattungar. De senaste veckorna har jag nog letat en stund dagligen. Smygit på Katten (ja, hon heter nog Katten, Missan, Missen, eller Kissen) utan framgång. Hon har varit smartare än mig och inte velat visa var dom är. Men idag fick vi syn på en liten en. Sedan kom Katten och bar iväg med den. Senare bar hon iallafall två till. Så nu vet jag var dom är. Nu ska jag bara göra dem tama. Ladugårdskattungar har en förmåga att bli en aning vilda.
Är det någon som vill ha en kattunge så hör av er.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Jag läste inlägget med stigande rädsla och blev till sist jättelättad. Jag trodde att det möjligen skulle få ett otäckt slut- att du ville få tag i kattungarna för att döda dem. Tack och lov var det precis tvärtom. Härligt. Hoppas att det blir ännu fler mysiga såm lagårdskatter.
Skicka en kommentar